Tobaksodlingen 2022 är igång och det blir det femte raka året som tobakdodlare. Nu när jag äntligen hinner skriva några rader om det ligger jag i ett badkar på ett pensionat i Hamburg. Sämre ställen att skriva blogg än till kyrkklockornas dån i en storstad kan jag tänka mig.

Jag sådde merparten av mina fröer helgen 12-13 mars. Eftersom jag skulle iväg en längre sväng till Tyskland nu i början av juni när tobaken precis planterats ut och att jag på grund av detta även skulle få mindre ledighet och tid över senare under säsongen tänkte jag ha färre plantor för att förenkla livet lite.
I vanlig ordning hann min ”slutgiltiga plan” ändras både en och femton gånger, men till slut hade jag begränsat mig till 47 plantor, men av 26 olika sorter. Så jätteenkelt blir det nog trots allt inte.



Det blir alldeles för tjatigt att ramla upp alla olika sorters tobak för året, men i vanlig ordning provar jag huvudsakligen sorter jag inte odlat tidigare. Bland annat ”Native 10” en cigarrtobak från Bolivia och ”Jaffna”, en Virginia med ursprung i brittiska Ceylon (numera Sri Lanka) som togs fram på 1930-talet. Åtetstår att se hur de trivs i den sörmländska, snigelspäckade lerjorden.

I år bresådde jag all tobak (strösslade ut lite i en halvstor kruka) i näringsfattig såjord och gallrade eftersom tills jag hade kvar det antal jag behövde av varje.
Sedan fick de egna små krukor under några veckor så att de han bygga större rotsystem innan de fick flytta över till 1,5 literskrukor fyllda med lite dyrare planteringsjordn jag brukar använda.

Tidigare år har jag lagt mycket tid på att fortsätta skola om plantorna I ännu större krukor, men nu har jag lärt mig att flera sorter får väldigt sköra blad som lätt knäcks av vinden vid utplanteting när de är för stora.

Fördelen annars med stora plantor I 3 eller 5-liters krukor är att rötterna redan är stora när man planterar ut och jag upplever att plantan växer och mognar snabbare, men i år blir det som sagt den här vägen.

Eftersom mitten av maj bjöd på relativt höga nattemperaturer vågade jag mig på att plantera ut tobaken redan den 19 maj i stället för 10 dagar senare som jag brukar göra och ingen planta skadades av nattfrost.

Dagarna innan jag lämnade landet såg tobaken fin ut och jag hittade bara ett fåtal små åkersniglar som så smått börjat ställa till det med att tugga på mina tobaksblad. Om ca 10 dagar får jag veta om ett liknande armagedon jag drabbades av 2021 inträffat, men det tar vi då. Helt enkelt.

