Nu har vi tagit oss fram till mitten av april som traditionellt är en månad där man antingen fryser på väg till jobbet med för lite kläder på morgonen och svettas som en flodhäst i samma kläder på vägen hem, eller tvärtom. Det är också en actionspäckad tid med förberedelser och omvårdnad av tobaksplantor och landet där plantorna ska tillbringa sina korta explosiva liv.

Om man är den sorts tobaksodlare som gärna lever i villfarelser och låtsasvärldar och sedan länge lyckats inbilla sig att trerumslägenheten i förorten egentligen är ett hus med stor tomt på landet är dagarna en balansgång. Många av ytorna används dygnet runt till jord och plantor och det känns ofta som att det tar mer tid att sopa, torka, dammsuga och plocka fram och undan krukor och jord än själva omskolningen i sig.

Den konstanta bristen på plats och det faktum att övriga i familjen vill kunna sitta vid matbord och soffor titt som tätt får så klart konsekvenser. Den senaste var att jag bantade bort det överskott av tobaksplantor jag brukar spara som reserver.

Egentligen är det inte främst behovet som gör att det finns mer plantor än jag behöver hemma varje vår, utan snarare faktumet att jag är blödig och har svårt att inte låta saker som växer leva.

Jag har tidigare år aldrig behövt ersätta plantor som blivit uppätna av sniglar eller tagna av frosten, så när jag lyckades uppbåda mod nog att ta farväl av överflödstobaken fick 43 plantor kila vidare till nästa nivå. Nu känns tillvaron plötsligt mer hanterbar.

Förra sommaren hade jag 104 plantor av 32 olika sorter, men i år blir det färre. Totalt 72 stycken varav 14 är olika ryska rusticavarianter som nästan enbart odlas av nyfikenhet och i forskningssyfte eftersom de omges av en väldigt spännande aura av urkraft och är estetiskt tilltalande. Med de sju rusticavarianterna inräknade landar det på totalt 19 olika sorters tobak.

Och apropå nyfikenhet. Det är just den som har gjort att jag ännu ett år väljer att krångla till det med många sorter. Jag vill ju se hur de olika varienterna växer, mognar och kurerar på just det ställe där jag odlar tobak. Om jag ska gissa lite, en aktivitet som genomsyrar mycket av det jag gör inom odling och snusbak och resten av tillvaron också om man ska vara petig, funkar nästan all tobak att göra snus av.

Jag sådde frön till KY17, Moldovan 456 och Harmanli redan 20 februari och det mesta av övriga sorter helgen efter. Rustican fastnade i någon tullcirkus eftersom fröerna var från Ryssland och kom i jorden några veckor senare, men de mognar å andra sidan fortare. Vissa sorter tog sig inte alls och försvann ur ekvationen, så slutligen blev det antingen fyra eller sex kvar av de här olika rackarna.

Virginia/Bright Leaf: Golden Harvest, Yellow Gold och White Gold.

Burley: KY17 och Moldovan 456.

Oriental: Harmanli och American 26.

Övriga/mörka sorter: Alida, Madole, MD609, Havanna Z299 och Rot Front.

Rustica: Tysk rustica  Stalingradskaya, Sovietskaya, Dmitrovskaya, Russkaya, Moskowskaya och Shtambur.

Det känns på förhand som en bra fördelning och förhoppningsvis börjar några favoriter inför framtida snusbak utkristaliseras. Simma lugnt i solen denna vackra aprilsöndag så hörs vi snart igen.